Alliansens fotbollslag har en statsminister

Igår var det en stor dag, både partiledardebatt och fotbollsmatch mellan Alliansen och oppositionen. fotbollsmatchen vann oppositionen men andra halvlek vann alliansen. Bådar gott inför valet. Alliansen hade många bra spelare på plan men hur många lag har en högerytter bestående av en statsminister?

Många säger att det viktigaste är inte att vinna utan att deltaga. Köper det vad det gäller fotbollsmatchen igår, valet 2010 är det dock bara vinst som gäller

Fredrik Reinfeldt tar ansvar

klockan 9 imorse var det nästan fullt i kammaren. Det var dags för vårens partiledardebatt. Som moderat riksdagsledamot kunda jag inte annat än att känna en stolthet över vår partiledare tillika statsminister. Dessutom känner jag mig trygg i att han, trots höjda röster, är en garant för att det går bra för Sverige även när vindarna blåser lite hårdare än vad de gör idag.

Som statsminsiter är du ytterst ansvarig för att både gamla och unga ska färdas väl, oavsett hur det ser ut i vår omgivning. Fredrik Reinfeldt och alliansregeringen tar det ansvaret. att nu statsskulden kraftigt minskar frigörs pengar att klara av även de mindre bra åren. Det där med att samla i ladorna är en nödvändighet för att jämna ut både hög- och lågkonjukturer. I oppostition kanske du inte är beredd att ta samma ansvarstagande. med tanke på debatten idag så framkom det mer än tydligt

tid för reflektion på Klockbackas Ungdsomhem

Nyss hemkommen från Klockbacka Ungdomshem i Upplands Väsby. Ett givande och intresant besök. Klockbacka är Sveriges minsta SIS-institution, plats för sex intagna. Oftast fullbelagt då de som kommer hit är utagerande unga killar som de allra flesta inte klarar av.

Vid vårt besöka idag såg vi inget av detta. Vid lunchbordet var det lugnt där personal och intagna äter tillsammans. Samtalen lågmälda och alla tackade för maten.

Har man hamnat på Klockbacka har man en ganska rejäl ryggsäck av erfarenheter. Erfarenheter som de allra flesta av våra ungdomar och barn inte kommer i närheten av. Allt från mycket grov kriminalitet, missbruk eller diagnoser av olika slag. Hem av olika slag under en lång tid är verkligheten för samtliga dessa killar och de flesta känner varandra på något sätt innan man kommer till Klockbacka.

Här stannar man inte länge (utom i vissa undantagsfall). Härifrån fortsätter man till andra hem. Huvudsyftet är att få motivation till fortsatt vård. Vardagen här kan synas enahanda och ganska långtråkig, strikt inlåsning med en liten rörelsefrihet. Trots detta kände jag ett lugn som rådde. Dessa veckor ger tid för reflektion. En möjlighet att stanna upp och fråga sig själv vad jag vill med mitt liv. Något som sällan inträffar för dessa killar ute i friheten.

Personalen här är varken läkare eller psykologer, snarare beteendevetare, mentalskötare med olika personligheter. Framför allt stabila, vuxna människor som utgör förebilder på olika sätt för unga killar som kanske inte stött på så många positiva förebilder av vuxna i sitt liv.

Som så många gånger förut är dock signalen från personalen entydig. Dessa killar har utan tidiga och tydliga signaler från vuxenvärlden fått fortsätta i alltför lång tid. Beteenden som uppmärksammades redan i tidiga år har fått fortgå. Min uppfattning står kvar. Tidiga och tydliga signaler är den viktigaste förebyggande faktorn för att Klockbacka Ungdomshem inte ska behövas i framtiden!