I förrgår var jag uppe i Luleå och besökte bl a en anstalt för killar mellan 18-21 år. Just denna anstalt var intressant för att det sk förmånssystemet fungerade väl. Dvs att du belönas i form av polletter om du sköter dig. Vid misskötsel sker det omvända. Polletter som kan användas till inredningsdetaljer i ditt rum, utflykter, nya spel osv. Reglerna är enkla och kan lätt förstås och konsekvenser av ditt handlande är båda snabba och tydliga.
Runt middagsbordet cirkulerade många samtal. Runt mitt pratade vi mycket om varför man faktiskt hamnat här och vad hade krävts för att så inte skulle bli fallet. Ska inte i detta forum gå in i detalj men några faktorer kom fram. Icke-fungerande familjer, trygg från gäng, snabb utstraffning från skolan och eget missbruk. Gemensamt för de alla är att det pågått under en lång tid, inte sällan under grupptryck eller tryck från äldre tillhörande olika gängbildningar.
Vårt förslag om en elektronisk övervakning, dvs en fotboja tänkte jag hade kunnat vara ett verktyg för att dessa unga killar faktiskt inte behövt vara där man är. en strikt, noga planerad övervakning som innebär en stark beskärning av friheten hade lett till tidigare insatser, omöjliggöra besök på fel platser med fel människor samtidigt som en fortsatt skolgång och en social samvaro med familj varit möjfligt. Kan inte annat än se att en elektronisk fotboja för dessa killar hade varit en betydligt bättre påföljd tidigare än en ungdomsvård som inte resulterat i annat än nästa steg var kriminalvården
