Idag har jag debatterat den framtida organisationen för våra länsrätter. 23 länsrätter blir tolv och kommmer i framtiden att benämnas "Förvaltningsrätten i exempelvis Jönköping". Länsrätterna har under sin drygt 30 åriga levnadstid gått från att begränsade måltyper till över 500 måltyper. Dvs en dramatisk ökning men oxå i stigande grad nivå av komplexitet.
Detta kräver då att länsrätterna blir större så att specialiseringen kan öka. Inte minst för beredningsorganisationen är det nödvändigt. Allt för att kvalite, handläggningstider som är rimliga och rättsäkerhet ska kunna råda. Om man vill uppnå att rättskipning ska ske i första instans är kvaliten och rättssäkerheten viktiga faktorer.
Till min förvåning, eller kanske inte, så säger socialdemokraterna nej till denna reformering. Ett parti som halverat tingrättsorganisationen. Tomas Bodström lyckades med att lägga ner hela 44 tingsrätter under sin tid. Trots att här sker det nästan alltid muntliga förhandlingar. (Att jämföras med länsrätterna där det endast sker i 15 % av fallen, många av dessa som fortsatt kommer ske på en sjukvårdsförrättning. Trots att länsrätterna inte alls har samma folkliga förankring som tingsrätterna.
Deras argument då var just specialisering, kompetensutveckling och sårbarhet. Kraven på domstolarna var förändring och nytänk. Nu har domstolarna just föreslagit en förändring som oxå regeringen anammat. då av någon underlig anledning, är man inte längre förändringsbenägen
