Dagens idol, Ferula

Tala om mångfald. Idag var jag bland annat på Råslätt. (Jönköpings motsvarighet till Rinkeby). Att jag aldrig varit där tidigare är inte Råslätts förlust, det är min. Redan vid ingången till torget möts man av en kokande kittel av 30 olika språk och dofter av lika många kryddor, underbart!

Min partikamrat, Urban, som i lång tid fört en kamp för att flera människor ska starta företag var min ledsagare. Tack vare honom fick jag träffa flera företagare på Råslätt som med Urbans hjälp vågat starta egna företag, trots det krångel som råder i vårt land. Höjdpunkten var Ferula, en irakisk kvinna i 50 -års åldern som idag bedriver sitt egna företag inom kläddesign. Det gjorde hon även i Irak där kraven på yrkesskicklighet är stor men det där med blanketter och vilken skatt man ska betala spelar mindre roll. Det riktigt lyste i hennes ögon av stolthet och glädje. Hon var dessutom noga med att påpeka hur stolt hon var över sina barn som gått i mammans fotspår. Inte att de höll på med att sy upp och designa kläder men att det alla tre gick på bra utbildningar och samtidigt kunde försörja sig.

Ferula är en stark kvinna och vet vad hon vill. Hon har gått igenom en arbetsam skilsmässa men är idag lyckligt gift med en ny man, även han irakier. Jag kunde inte låta bli att ställa frågan om hon kunde tänka sig att gifta sig med en svensk man. Hennes svar kom snabbt. För mig är varken religion eller nationalitet viktigt. Det viktigaste är min man respekterar mig och att jag respekterar honom. Om vi sen har roligt tillsammans gör inte saken sämre.

Tänk om fler av våra nya svenskar kunde få samma sits som Ferula. Hon hade turen att möta Urban som snart såg att hon hade alla möjligheter att skapa ett nytt liv i Sverige. För mig är det viktigt att det inte ska handla om tur utan oxå möjligheter för alla att vara en del av en arbetsgemenskap. Jag kan inte konstatera annat än socilademokraterna har cementerat alltför många av våra nya svenskar i ett bidragssberoende, istället för arbete. Jag vet att med vårt synsätt skulle betydligt fler i Råslätt känna vara en tillgång istället för en belastning. Med ett maktskifte skulle jag mötas av samma lysande ögon som Ferulas.

Det finns en plats för alla!

På två dagar händer det mycket i årets valrörelse. Gårdagen handlade mycket om att få ut vårt budskap om att vi satsar 7 miljarder kronor mer än socialdemokraterna på att våra elever ska få de kunskaperna man har rätt till. Vi satsar inte bara mer utan oxå bättre, det lovar jag!

Dagens fokus var den kommunala politiken i Vetlanda. Jag fick den äran att träffa 8 klasser på Vetlandas gymnasieskola. Tiden tillät inte möjligheten att träffa alla program men utbudet var varierat i form av yrkesinriktningar och högskoleförberedande inriktningar.

Vad som förvånade mig idag var att de politiska frågorna som är heta idag i vår kommun, inte var det som lockade till de djupaste dialogerna. Frågor som betyg, bensinskatt, studiebidrag, jobb, skatt och miljö, var de frågor som fick eleverna att reagera. Jag vet inte vilken slutsats jag ska dra men klart är att många av våra ungdomar har en åsikt, om än inte alla.

Som guide hela dagen hade jag Rebecka. En tjej som hoppas bli musiker i framtiden. Hennes start är att bli kantor. Inte illa! men under dagens lopp gick det inte att undgå att hennes drömmar sträcker sig längre en så. Jag hoppas innerligt att hennes drömmar går i uppfyllelse. "I have a dream", Martin Luther King, är kanske den mest kända personen som har haft en dröm. Hans dröm blev till stor del en verklighet, vi behöver fler människor som vågar drömma. Först då kan vi förändra världen, det gjorde Martin Luther King.

När jag nu och sitter skriver om dagen vet jag inte hur min insats var för att få fler ungdomar att välja just mitt parti. Min ambition var idag att dels få gehör för moderaterna men oxå vikten av att varje röst är viktig. Det finns människor ute i världen som offrar sina liv för ha möjligheten att lägga sin röst. I Sverige har alla den möjligheten. Att inte gå och rösta vore att sparka på dem som kämpar med sitt liv för att göra det.

Likt Rebecka har jag en dröm. Ett Sverige där alla i vårt land är efterfrågade, oavsett om du är rik eller fattig, funktionshindrad eller elitidrottare, ung eller gammal, skåning eller jämte, svensk eller nysvensk, smal eller tjock, kort eller lång. Listan kan göras lång. Det viktigaste är att alla känner att jag kan bidra. Min övertygelse är att alla kan bidra. Min sorg idag är att allt för många människor har fått beskedet att man inte kan det. Det vill jag ändra på! Det finns en plats för alla!

17 september, en ödesfråga för våra elever

På väg till Gislaved kunde jag höra på nyheterna att nu är vi alliansen oxå är överens om en gemensam familjepolitik. Där det finns möjligheter för barnfamiljerna att själva välja vilken väg som är bäst för just vår familj, för just vårt barn, vad det gäller omsorgen om våra yngsta medlemmar i familjen. Regeringsalternativet är mer än klart på den borgerliga sidan, samtidigt som det finns mycket att efterfråga för vänsterblocket där partiledare Lars Ohly vill bli statminister utan Göran Perssons medverkan i en regeringen. Kan det bli en större oenighet? Än mindre vad man vill med sin familjepolitik.

Trygg känner jag mig när jag inför Gislaveds media kan presentera en skolsatsning där samtliga borgerliga partier är överens. Vi satsar 7 miljarder kronor mer än vad socialdemokraterna gör på att våra ungdomar ska få den utbildning och kunskaper som man har rätt till. Vi har en gemensam vision om hur det ska se ut, samtidigt som vi avsätter resurser för att våra elever i grundskolan ska nå de uppsatta kunskapsmålen.

Skulle Göran Persson fortsatt vara stadsminister i Sverige måste han göra upp med bl a kommunisterna som fortsatt anser att läxor ska förbjudas och att alla former av betyg är av ondo. Att vi har en en föråldrad skollag kanske inte är så konstigt då den sittande regeringen, efter tolv år, fortsatt inte har fått majoritet för en ny skollag, då åsikterna går mer än isär vad det gäller vår skolpolitik, på vänstersidan. De som drabbas ytterst är våra elever och våra lärare . Redan 2005 var Alliansen överens om inriktningen för hur våra ungdomar skulle kunna få den skolgång man har rätt till. 26 dagar innan valet ger fortsatt socialdemokraterna med sina stödpartier inga besked!
Alliansen har tydliga mål, vi avsätter resurser för att våra elever når de kunskaper de behöver för att stå sig väl i framtiden. Från den andra sidan hörs ingenting. Bestäm själv hur du vill lägga din röst den 17 september

Att få vardagen att gå ihop

Just hemkommen från en välfylld dag ringer mamma. Gräsmattan är inte klippt på länge. Vid köksbordet sitter dottern och hoppas på att vi ska gå på den spännande speedwaymatchen mellan VMS Elit och Luxos Stars. Själv skulle jag behöva förbereda mig för morgondagen i Gislaved, Högskoleuppvaktning och TM ringning tillsammans med MUFarna i Jönköping. Kvällens utfrågning av Lars Ohly är av mindre betydelse.

Det där med att få vardagspusslet att gå ihop är inte helt enkelt. Jag hade gärna gått på speedway med Jessika och hejat fram vårt lag, VMS Elit. Det får hon nu göra tillsammans med sina goda vänner och andra föräldrars goda vilja. Mammas gräsmatta fick bli "dagens goda gärning" (behovet var stort och gräset var både högt och tungt att komma igenom).

Jag vet att det inte bara är jag som känner en stor press över att få vardagen att gå ihop. Inte bara när det gäller min och Jessikas vardag utan också att min mor färdas väl. Idag träffade jag Ingrid, 90+, som fortfarande bor hemma i sitt hus, trots ett svårt handikapp på grund av reumatism. Hon har hemtjänst, men det hade aldrig gått utan sonen Anders, som alltid finns till hands, samtidigt som han har ett eget företag och egen familj att ta hand om.

Både jag och Anders känner ett stort ansvar för våra föräldrar och önskar inget hellre än att de färdas väl på ålderdomens höst. Allt de har gjort för oss går inte att beskriva i ord. Ändå är båda jag och Anders mitt i livet med allt det innebär. Att klippa både min egen och min mors gräsmatta, arbeta en hel del och dessutom vara en god mor är en ekvation som inte alltid går ihop. Känslan över att inte räcka till är emellanåt stark. Jag har ändå en mor på nära avstånd som dessutom är ett starkt stöd i vardagen vad det gäller skjutsning, barnpassning och lagad mat. Mina tankar går till de barn som har sina föräldrar på avstånd när detta inte är möjligt.

Med en ny regering blir det möjligt att få halverade kostnader för sådana tjänster som skulle innebära en stor lättnad för många av oss att få vardagen att gå ihop. Då tänker jag inte bara på vår egen barnpassning, hjälp med städning och tvätt i våra egna hem utan också på en möjlighet att hjälpa våra föräldrar, även om de lever på distans. Dessutom skulle ett stort antal människor, inte minst kvinnor, få avtalsenliga löner och försäkringsvillkor som tillhör den vita sektorn. Idag är det allt för många som idag är i svart sektor och lever helt avtalslöst. Dessutom är det endast de mest förmögna som har möjlighet att betala vita löner.

Jag kan inte se annat än att alla parter är vinnare på att göra en svart tjänstesektor vit.

Carola magisk när hon sjunger, tragisk är både hon och Göran P när de talar

Dagens mål var Stora Segerstad. Besök på en av våra naturbruksgymnasier i vårt län. En gymnasieskola som på ett tydligt sätt erbjuder en gymnasieskola för ungdomar som är inriktade på att bedriva jordbruk, skogsbruk men oxå ungdomar som ser sig själva som hundförare inom polis- och räddningstjänst. Oavsett hur deras framtid ser ut är det en gymnasieskola som attraherar väldigt många unga i vårt län. Inte med snygga broschyrer utan en klart uttalad inriktning. Min övertygelse är stark om att dessa elever har en hög motivation under sin gymnasietid, det behövs fler gymnasieskolor som motiverar våra unga.

Efter en vecka full av möten med väljarna var det dags att på lördagkvällen, ha en "myskväll" med dotter Jessika. "Folktoppen" var en självklarhet framför Tvn. Denna gång var det dags att kora "genom tidernas största kvinnliga artist". Carola blir vinnare. Calle Hörléns kommentar blir"När hon sjunger är det magiskt, när hon talar blir det tragiskt". Skulle detta gälla min recension av Göran Perssons utfrågning blir det bara tragiskt. ( Jag har hört att han gillar att sjunga andliga sånger. Enligt min gissning är det nog bäst att överlåta detta till kyrkornas köravdelning) Vad som kom ut av denna utfrågning var att elpriserna var inte något han tänkte göra något åt och besked om hur fler människor skulle komma i arbete lyste med sin frånvaro.

Jag förstår Aftonbladets företrädare som säger att med sådana uttalanden förstår man inte människors situation i dagens Sverige. Göran Persson anklagade Bo Lundgren 2002 för att inte göra det när Bo köpt en villa för 6 miljoner, själv har Göran Persson köpt ett gods för 12 miljoner.

Det värsta är inte godsköpet för tolv miljoner, det värsta är att statsminister Göran Persson, som företräder det sk arbetarpartiet, fullständigt har övergivit tanken om att alla ska kunna arbeta, alla behövs, att vara efterfrågad är mer grundläggande än något annat.

Kalendarium vecka 35

Kommande vecka finns jag på följande platser och aktiviteter...

Måndag:

• APU, kl. 9 -
• LRF Sävsjö, kväll

Tisdag:

• "Hemma hos reportage"- Vetlandaposten

Onsdag:

• Ev. Gislaved, fm
• Landstingsgrupp, Jönköpings högskola, kl. 14.30
• Ringa TM tillsammans med muffarna i Jönköping

Torsdag:

• Bokslutsberedning
• Ev. Mullsjö
• Jönköping

Fredag:

• Klasspresentationer, Njudungs gymnasieskola, Vetlanda

Lördag:

• Smålandsstenars marknad
• Ev. Bergets dag, Taberg

Söndag: