Kommer jag försent till Stigbyskolan

I veckan besökte jag och partikollega till mig Stigbyskolan på Visingsö. En ö som de flesta av oss innebär att för en dag få njuta av en vidunderlig natur, ett härligt Vättern och massor av smultronställen. De jag mötte denna dag hade inte valt att åka till Visingsö frivilligt, än mindre Stigbyskolan. De flesta av killarna där är tvångsomhändertagna i ett LVU, och någon enstaka på ett LSU.

Vi möttes av skolans ansvarige, redan i bilfärden upp kunde jag konstatera att här var en person som mycket starkt engagerade sig i sina elever. Vid ankomsten till skolan fanns inga stängsel men väl en bra miljö.

DAgen var mycket givande och jag fick en bra inblick hur man arbetar, vad som föranlett att killarna till slut hamnade på Stigbyskolan. Killar som i mer eller mindre hela sin uppväxt inte haft en vettig relation till någon vuxen. Många i en missbrukar- eller kriminell miljö. Lägg därtill någon diagnos av en bokstavskombination så är det inte svårt att förstå varför det blivit som det blivit.

Skolan var dock mycket tydlig med att skylla allt på någon annan var inte en väg in i vuxenlivet. För att klara ett vuxenliv krävs det att du klarar av att ta det egna ansvaret. Vägen dit kan vara lång men nödvändig.

En reflektion jag hade på vägen hem var att det flesta av dessa hade många fosterhemsplaceringar. Placeringar som gått åt skogen gång efter gång, misslyckanden gång efter gång, utstraffning gång efter gång. Kan det vara så att trots goda ambitioner hos fosterfamiljerna finns inte tillräcklig kompetens för att faktiskt möta alla dessa behov som dessa killar har. Kärlek, mat på bordet och rena kläder räcker helt enkelt inte. Kan det vara så att det bästa för dessa killar hade varit om det kommit tidigare till Stigbyskolan så misslyckanden kunde ha minimerats, att man fått proffessionell hjälp tidigare, att ryggsäcken hade varit något lättare att bära?
Devisen släpp fångarna loss på 70-talet bör enligt min åsikt revideras. Det kan inte vara för våra ungdomars bästa att upprepade gånger få misslyckas. Tidigare insatser skulle kunna leda till tidigare framgångar. Det är vi skyldiga dessa killar!

Hälsans Hus - ett tecken på Åseda anda

Ibland blir man förundrad. Att det som inte är möjligt faktiskt är möjligt. Hälsans Hus i Åseda är ett praktexempel. Mitt i Åseda, en ort med ca 3000 invånare har lyckats med något som inte borde vara möjligt. Att få till ett Hälsans Hus med bassäng, massage, massor av träningspass, tacokvällar, mötesplats, vård i både landstingsregi och privat, gym. Listan kan göras lång. Allt på grund av ett starkt engagemang av ett driftigt lokalt näringsliv och en driftig chef Iris Wirebrand. En tjej som jag känt sen länge. En tjej som arbetat 28 år i kommunal verksamhet i Vetlanda. En tjej som lärde min dotter att simma.

Kanske var den största behållningen att träffa Iris igen. Hennes engagemang, driftighet och önskan om att ständigt pröva nya ideer gjorde mig så glad! Iris var sig lik i mångt och mycket men var som var nytt var att hon hade fått möjlighet att verkligen få testa och genomföra spännande ideer hon närt under sin tid som anställd inom kommunen. Tänk så mycket som kunde utvecklas om fler än min goda vän Iris

Från dagsböter till dagsverke

I helgen kunde Svd med flera media redovisa ett förslag från vår moderata utvecklingsgrupp "Ungas Villkor". Förslaget vi lägger fram är att påföljden Böter skall avskaffas för människor under 18 år. Vi gör det utifrån att under 18 år har du inte haft en möjlighet att skaffa dig en egen inkomst. Böterna betalas istället av föräldern eller så går du in i vuxenlivet med kronofogden hack i häl. Det tycker inte vi är rätt och därför kan inte heller bötespåföljden för unga människor vara en påföljd för ungdomar.
Vad jag kan ifrågasätta ärSarneckis invändning om att när föräldrar betalar böterna stärks familjebanden. Ett häpnadsväckande uttalande. Jag kommer alltid att älska min dotter men jag kanske inte alltid älska hennes handlingar. En av mina huvuduppgifter som mamma är att uppfostra henne i tanken om att ta ansvar för sina egna handlingar är central. Med Sarneckis resonemang torde signalen till sonen "Pelle" bli att "Vi älskar Dig" och "fortsatt du och misshandla" "pappa betalar". Det är inga signaler jag vill ge till mitt barn

historiens ögonblick

Igår satt jag som fastklistrad framför TVn och fick följa hur Barack Obama svor sin presidented. Kändes som man var med om ett historiskt ögonblick!

Vad amerikanarna kan är allt runt omkring både vad det gäller show, krimskrams, glitter och glamour. Min partikollega Sofia visade mig sidan där allt är möjligt, alla kan Obamaseras. Kunde inte låta bli att göra en affisch. Här ovan ser ni resultatet. Visst är det kul. Vill du fortsätta finns inga begränsingar, muggar, T-shirts, affischer, you name it. Allting är möjligt. Ha det bra så länge, nu ska jag leka lite till.

beredskapspolisen, en värdefull resurs

förra veckan besökte jag och några kollegor beredskapspolisen som utbildades i Enköping. Beredskapspolisen består av ca 1500 människor som på en ideell basis vill bidra till ett bättre Sverige. Man utbildas i första hjälpen, juridik, poliskunskap, vapenhantering mm mm. En beredskapspolis kan aldrig ersätta den proffessionella polisen men väl vara ett mycket gott komplement. inte minst med uppgifter som bevakning, trafikdirigering etc. Sverige är ordförandeland för EU nästa år och här finns en given plats för vår beredskapspolis. Polisen kommer under detta år dräneras av polisresurser till rena bevaknings- och säkerhetsuppdrag. Risken att utredningar av brott blir liggande är uppenbar. Här kommer beredskapsolisen in som en mycket bra resurs.

Riskpolisen har länge sökt att ändra på den förordning som föreligger för beredskapsolisen. En förordning som gör det omöjligt i de allra flesta fall för polismyndigheterna att ta hjälp av beredskapspolisen. hag har nu ställt en fråga till justitieministern om också hon tycker att beredskapspolisen ska kunna användas i betydligt högre grad än vad som nu är möjligt. Det skulle förvåna mig om inte en moderat justitieminister tycker som jag.
Att Beatrice Ask likt mig själv anser att denna resurs som kostar 30 miljoner per år är ett rent resursslöseri

Elektronisk övervakning, en human påföljd

I förrgår var jag uppe i Luleå och besökte bl a en anstalt för killar mellan 18-21 år. Just denna anstalt var intressant för att det sk förmånssystemet fungerade väl. Dvs att du belönas i form av polletter om du sköter dig. Vid misskötsel sker det omvända. Polletter som kan användas till inredningsdetaljer i ditt rum, utflykter, nya spel osv. Reglerna är enkla och kan lätt förstås och konsekvenser av ditt handlande är båda snabba och tydliga.
Runt middagsbordet cirkulerade många samtal. Runt mitt pratade vi mycket om varför man faktiskt hamnat här och vad hade krävts för att så inte skulle bli fallet. Ska inte i detta forum gå in i detalj men några faktorer kom fram. Icke-fungerande familjer, trygg från gäng, snabb utstraffning från skolan och eget missbruk. Gemensamt för de alla är att det pågått under en lång tid, inte sällan under grupptryck eller tryck från äldre tillhörande olika gängbildningar.
Vårt förslag om en elektronisk övervakning, dvs en fotboja tänkte jag hade kunnat vara ett verktyg för att dessa unga killar faktiskt inte behövt vara där man är. en strikt, noga planerad övervakning som innebär en stark beskärning av friheten hade lett till tidigare insatser, omöjliggöra besök på fel platser med fel människor samtidigt som en fortsatt skolgång och en social samvaro med familj varit möjfligt. Kan inte annat än se att en elektronisk fotboja för dessa killar hade varit en betydligt bättre påföljd tidigare än en ungdomsvård som inte resulterat i annat än nästa steg var kriminalvården

Barnens bästa, föräldrars ansvar

Nyss kommen från kammaren där förslaget om att prövningstillstånd ska gälla även när det gäller mål som boende, umgänge och vårdnad. förslaget grundar sig i vad vårdnadskommitten kom fram till 2005. dvs att förlängda processer ska undvikas i dessa mål, allt för barnets bästa, utan för den sakens skulla minska på rättssäkerheten.
Jag är glad för att nu detta införs i dessa mål. Processerna i dessa mål är ändå oerhört långa och oerhört påfrestande för de barn som sitter i kläm mellan två föräldrar som inte kan komma överens. sällan handlar bråken om barnens bästa utan går istället ut på att smutskasta den andra parten så mycket som det bara går. Inte minst vi kvinnor har en historia som visar att vi är duktiga på detta.

Det värsta scenariot är när kampanjen är riktigt "framgångsrik", Dvs att barn helt tar avstånd från en part (inte sällan pappan", som i grund och botten är världens bästa föräldrar för just sitt barn. Jag hoppas innerligt att dessa processer ska kunna förkortas och att vi föräldrar tar vårt ansvar istället för att sätta vedergällning i första hand.

Alliansens fotbollslag har en statsminister

Igår var det en stor dag, både partiledardebatt och fotbollsmatch mellan Alliansen och oppositionen. fotbollsmatchen vann oppositionen men andra halvlek vann alliansen. Bådar gott inför valet. Alliansen hade många bra spelare på plan men hur många lag har en högerytter bestående av en statsminister?

Många säger att det viktigaste är inte att vinna utan att deltaga. Köper det vad det gäller fotbollsmatchen igår, valet 2010 är det dock bara vinst som gäller

Fredrik Reinfeldt tar ansvar

klockan 9 imorse var det nästan fullt i kammaren. Det var dags för vårens partiledardebatt. Som moderat riksdagsledamot kunda jag inte annat än att känna en stolthet över vår partiledare tillika statsminister. Dessutom känner jag mig trygg i att han, trots höjda röster, är en garant för att det går bra för Sverige även när vindarna blåser lite hårdare än vad de gör idag.

Som statsminsiter är du ytterst ansvarig för att både gamla och unga ska färdas väl, oavsett hur det ser ut i vår omgivning. Fredrik Reinfeldt och alliansregeringen tar det ansvaret. att nu statsskulden kraftigt minskar frigörs pengar att klara av även de mindre bra åren. Det där med att samla i ladorna är en nödvändighet för att jämna ut både hög- och lågkonjukturer. I oppostition kanske du inte är beredd att ta samma ansvarstagande. med tanke på debatten idag så framkom det mer än tydligt

tid för reflektion på Klockbackas Ungdsomhem

Nyss hemkommen från Klockbacka Ungdomshem i Upplands Väsby. Ett givande och intresant besök. Klockbacka är Sveriges minsta SIS-institution, plats för sex intagna. Oftast fullbelagt då de som kommer hit är utagerande unga killar som de allra flesta inte klarar av.

Vid vårt besöka idag såg vi inget av detta. Vid lunchbordet var det lugnt där personal och intagna äter tillsammans. Samtalen lågmälda och alla tackade för maten.

Har man hamnat på Klockbacka har man en ganska rejäl ryggsäck av erfarenheter. Erfarenheter som de allra flesta av våra ungdomar och barn inte kommer i närheten av. Allt från mycket grov kriminalitet, missbruk eller diagnoser av olika slag. Hem av olika slag under en lång tid är verkligheten för samtliga dessa killar och de flesta känner varandra på något sätt innan man kommer till Klockbacka.

Här stannar man inte länge (utom i vissa undantagsfall). Härifrån fortsätter man till andra hem. Huvudsyftet är att få motivation till fortsatt vård. Vardagen här kan synas enahanda och ganska långtråkig, strikt inlåsning med en liten rörelsefrihet. Trots detta kände jag ett lugn som rådde. Dessa veckor ger tid för reflektion. En möjlighet att stanna upp och fråga sig själv vad jag vill med mitt liv. Något som sällan inträffar för dessa killar ute i friheten.

Personalen här är varken läkare eller psykologer, snarare beteendevetare, mentalskötare med olika personligheter. Framför allt stabila, vuxna människor som utgör förebilder på olika sätt för unga killar som kanske inte stött på så många positiva förebilder av vuxna i sitt liv.

Som så många gånger förut är dock signalen från personalen entydig. Dessa killar har utan tidiga och tydliga signaler från vuxenvärlden fått fortsätta i alltför lång tid. Beteenden som uppmärksammades redan i tidiga år har fått fortgå. Min uppfattning står kvar. Tidiga och tydliga signaler är den viktigaste förebyggande faktorn för att Klockbacka Ungdomshem inte ska behövas i framtiden!

När man inte vill något annat än arbeta

För ett tag sen träffade jag en kvinna i 50- årsåldern som verkligen fått kämpa för sin halvtid. försäkringskassan följde de tidigare politiska direktiven att man automatiskt skulle prövas för förtidspension. kvinnan lider av reumatiska besvär och har tidvist en hel del värk. men som hon sa "värken blir inte bättre av att jag har värken hemma". Tvärtom, då finns det all tid i världen att tänka på dem. På arbetet har jag uppgifter, kunder och arbetskollegor som får tankarna på andra håll. denna kvinna fick verkligen kämpa för att få arbeta halvtid. Efter en lång strid har hon nu ett arbete att gå till.
Denna kvinna är mycket stark och har dessutom en stödjande make. Min fråga till de som igår debatterade emot den nya sjukförsäkringslagen är om det verkligen ska vara så att endast de riktigt starka och pådrivande ska slippa att bli förtidspensionerade när man inte vill något annat än arbeta?

Politik eller schlager- vad påverkar Europa mest?

Ikväll är det dags för charlotte perrelli i semifinalen i Eurovision song contest. Vi är många som håller tummarna.
Idag är det hela 43 länder som deltager och 20 språk sjungs låtarna på.

På lördag beräknas det till hela 200 miljoner tittare. en siffra långt över vad en Europaminister någonsin är i närheten av.

Bilden av Europa växer fram. Från norr till söder, öst till väst. Ett gigantiskt Europaprojekt som är mycket lyckat.

Eurovision är med sin start 1956 betydligt äldre än EU. Styrkan i samarbetet bara växer för varje nytt land som deltager. Ett fenomen som samlar samtliga. helt fantastiskt. alla tävlar på samma villkor.

själv kommer jag banka mig framför TVn nu på lördag med alla tillbehör som behövs. slå mig ner och bara roas av det mest lyckade Eu-projektet

Avskaffa bötesstraff för unga lagöverträdare

För någon vecka sedan följde jag en rättegång i Eksjö tingsrätt. Åtalet var misshandel. Den åtalade var denna gång en ung tjej som bitit en ordningsvakt. Huruvida vakten hanterat tjänstemannen hanterat situationen väl eller inte kan väl diskuteras men till syvende och sist så bet hon trots allt vakten rätt ordentligt.

I pausen frågade advokaten mig om jag ansåg det skulle bli en friande eller fällande dom. Mitt svar blev att brottet var så allvarligt att fälla var det enda möjliga. Detta sa jag när också den unga tjejen och hennes mamma hörde. Mamman verkade hålla med mig. tydliga signaler var viktigt. Det blev en fällande dom och tjejen dömdes till påföljden ungdomsvård. Detta med tanke på att det bl a funnits en antydan till drogproblem tidigare.

I detta fall var det en mycket klok mamma som förmodligen insåg vikten av att om hennes vackra, intelligenta dotter skulle ha en chans att välja rätt väg in i framtiden så var det nu och hon behövde hjälp.
Hade mamman inte varit lika klok hade domen kunnat bli böter. Ungdomsvård kräver nämligen ett samtycke och ges inte det hade alternativet blivit böter. En påföljd som inte på något sätt hade hjälpt denna tjej.

för mig är det uppenbart att böter är en mycket olämplig påföljd för unga människor. Ta bort möjligheten till böter och sänk gallringstiden. Tidiga och tydliga signaler men som inte straffar sig längre fram.

Ps Det var också mycket glädjande att se domare Charlotte Brokelind agera i rättssalen. Här användes ett språk så att alla visste vad som hände. Även den unga, åtalde tjejen.

Fru Talman för en dag

den som säger att ungdomar inte bryr sig, har fel! efter en hel dag på Njudungsgymnasiet i Vetlanda vet jag motsatsen. gymnasieskolan förvandlades till riksdagshus med liknande aktiviteter som utskottsmöten, debatt i kammare och avslutande frågestund. inte minst i utskottsmöten med ca 15 elever kom diskussionerna runt lagda motioner igång. Frågor som fildelning, myndighetsålder, monarki, tidelag och etanolbilar var på tapeten. vad som slog mig mest var att efter diskussion hände det flera gånger att elever hade ändrat sin åsikt, dvs lyssnat till motargument. Kanske vore det något för oss aktiva att lära sig av.
Efter utskottsarbete följde så debatten i "kammaren". det lär väl bli den enda gången jag blir så fint titulerad men roligt var det. Vad som var ännu roligare var elevernas mod att faktiskt gå fram till stolen och inför 300 elever framföra sitt budskap som många gånger var mycket väl föreberett. Dessutom var man beredd på repliker som gjordes väl och inte minsta tillstymmelse till personangrepp.

När jag åkte hem var jag glad. Ungdomar som många gånger sägs vara egoistiska och ointresserade visade på motsatsen idag. det känner mig stärkt inför framtiden!

Är det girigt att kunna få förverkliga sina drömmar?

vid det här laget har vi alla fått blanketterna för den årliga deklarationen. går man inpå sida tre så kan du se den totala sammanställningen av inkomster och inbetalad skatt, inklusive det jobbskatteavdrag som alliansregeringen har genomfört. Ett jobbskatteavdrag som för låg- och medelinkomsttagare innebär en stor ekonomisk förbättring. När fick vi en sådan löneförhöjning sist? Ett jobbskatteavdrag som gör det möjligt att genomföra drömmar som tidigare inte var möjliga.
Idag läste jag Aftonbladets ledare av Lena Melin. där går att läsa att vi svenskar tycker detta är mycket bra, en större handlingsfrihet, men vi säger det inte högt för då kan vi verka giriga. Är hennes analys riktig så undrar jag varför det är så? Är det så hemskt att kunna få göra den där resan man drömt om? eller den där altanen äntligen nu blir av eller att det finns utrymme för att kunna ge våra barn det där lilla extra efter det att räkningarna är betalda?

jag glädjer mig åt att de familjer som tidigare ständigt ha fått oroa sig för att klara av nästa månads betalning av räntor och amorteringar, nu kan sova bättre på natten och fått ett handlingsutrymme att göra något utöver att klara sitt eget boende.

Arbetsgivare måste ge unga en andra chans

Unga människor under 18 år som begår ett brott döms oftast till böter eller ungdomstjänst. döms du till böter finns du kvar i det sk belastningsregisret i 5 år, döms du till ungdomstjänst (som enligt mig är en betydligt bättre påföljd) finns du kvar i 10 år.
Tillgång till belastningsregistret har du bara själv tillgång till att begära utdrag ur men allt fler arbetsgivare kräver efter intervju och uppvisad duglighet och kompetens att den unga ska uppvisa en kopia på sitt belastningsregister. Att detta är viktigt inom speciella områden, inte minst inom skola och förskola, är förtåeligt men behövs det verkligen för en anställning på lagret?
Detta faktum resulterar i att unga människor, som begått brott, har sedan svårt i 20 års-åldern att komma ut i arbetslivet. Den kriminella banan blir det enda alternativet att försörja sig.
Jag har svårt att se varför inte intervjuer och referenser kan visa om detta är en person som man vill jobba med istället för ett utdrag ur belastningsregistret. Det skulle vara det viktiga om jag var arbetsgivare och söka medarbetare. Här finns ett ansvar från vuxenvärlden att ge våra unga en andra chans.

Höglandet behåller sin Tingsrätt i Eksjö!

Glädjens Dag!
Första stoppet idag gick till Eksjö Tingsrätt. Tillsammans med kollegor kunde vi tillsammans med personalen kunna tala om för Smålandstidningens läsare att Eksjö Tingsrätt blir kvar. Skrivelsen är nu lagd på riksdagens bord beträffande den nya tingsrättsorganisationen. Det kändes bra att få säga att Eksjö blir kvar så länge vi kan se och tingsrätten kan fortsätta med det goda arbetet som bedrivs där. Flera är de tingsrätter som levt under oro. Nu har justitieministern satt ner foten och äntligen rätat ut de frågetecken som den förra regeringen har lämnat efter sig.

Den stora oron har lett till att flera verksamheter haft en undermålig verksamhet och mer eller mindre lidit en sotdöd. Känns skönt att detta nu är över och att vi på Höglandet fortsatt kan glädjas åt att vi har en Tingsrätt. Några är de som kritiserat en gemensam organisation av polisen i Eksjö. Beakta då att det har förmodligen inte varit någon nackdel för Tingsrättens framtid att det finns en väl fungerande polis i Eksjö

Vad hade hänt om det var din dotter?

Idag mötte jag några representanter ifrån eskortbranschen. Kvinnor som är vältaliga, reflekterande och många erfarenheter som många av oss inte har. Vad som diskuterades vill jag inte här uttala mig om men något som fick mig att reagera på var den attityd som många av dessa kvinnor möts av. Inte bara av vanliga människor utan oxå myndigheter, sjukvård och rättsväsendet.
En av kvinnorna berättade att hon under lång tid velat ta sig ur det livet hon levde men möttes av kalla handen av socialtjänsten. Lite av "du får skylla dig själv mentaliteten", eller du får först visa att du kan hålla dig borta från din verksamhet innan du får hjälp eller varför inte från läkarens sida att sjukskriva sig går inte då du håller på med det du gör. Jag ställer mig frågan om det är så illa ställt? Framför sig har man en kvinna som vill byta livsstil. Själv tagit sig upp i myndigheternas korridorer och ber om hjälp och bemöts på ett sådant sätt. Det är för mig ofattbart. Har vi inte kommit längre år 2008? Vad hade hänt om det var din dotter som stod där?

Ojämställt på våra anstalter

Länge sedan det skrevs några rader men nu kom lusten tillbaka. Om det beror på besöket på Anstalten på Färingsö eller den härliga vistelsen på vallen uppe i Jämtlandsfjällen vet jag inte.

Efter besöket på Färingsö, en behandlingsanstalt för kvinnor, jag dock inte annat än konstatera att min dotter har en fantastisk uppväxt, trots hennes mamma. Det är väl först nu jag själv förstår hur prioriterad man verkligen är och alltid har varit.

Tjejerna vi träffade här har levt ett tufft liv under många många år. Och nästan alla är själva offer för otäcka brott. Inte minst under barn- och ungdomsåren. Jag blir inte mindre övertygad om hur viktigt det är med att kunna möta våra unga människor som blir utsatta för brott. Dagens brottsoffer, morgondagens gärningsmän, är Färingsö anstalten ett klart bevis på.

Något annat som är helt klart är att kriminalvården inte är jämställt på det viset att vården, behandlingen, kläder och rutiner är anpassade efter män. Javisst är det endast ca 5 % av de intagna i vårt land som är kvinnor men jag tycker vi borde kommit längre år 2008. En åsikt som kommit upp samtliga gånger jag besökt anstalter för kvinnor är den upplevda orättvisan beträffande kollektiv bestraffning. När det sker spektakulära rymningar, masstrejker på de stora manliga anstalter bestraffas oxå de kvinnliga. Trots att det ryms inte från kvinnliga anstalter, man strejkar inte och följer de regler och förordningar som finns, ändå blir man bestraffad. Varför vet inte jag men jag ska ta reda på det.

domstolsturné

I veckan var jag och min kollega Andreas Norlén och besökte tingsrätterna i Linköping och Norrköping samt lunch tillsammans med lagmannen i länsrätten. Under informella samtal hann vi med både det ena och det andra. som tillträdande ledamot i Sveriges domstolars insynsråd känns det viktigt att få träffa de männikskor som arbetar dagligdags med dömandet.

I debattterna i kammaren målas ibland domare ut som ett alldeles speciellt skrå, långt bort från oss vanliga. Jag kan lova att de jag träffade var både föräldrar, korpidrottare och ishockeyälskande Tv-tittare.

Många frågor kom upp, inte minst hur vi skall locka till fler jurister till domarbanan. Ytterligare en utredning med förslag har kommit in till departementet i denna fråga. Hur förslaget slutgiltligt kommer att se ut vet inte jag idag. anledningar som dök upp var naturligtvis lön men också den flyttcirkusen som det innebär att gå den traditionella domarbanan. Här tror jag man måste tänka till och anpassa detta efter 2008 års premisser. Idag gör båda en karriär samtidigt som man sätter bo och skaffar barn. då blir det nästan en omöjlighet att få det pusslet att hänga ihop