Det är bara sossarna som inte förstått

Sitter på tåget hem från Stockholm. En titt utanför fönstret konfirmerar att Sverige är ett fantastiskt land. Allt är ändock inte fantastiskt. Över en miljon människor står utanför en arbetsgemenskap i Sverige, trots högkonjuktur. I kammaren diskuterades just detta idag, närmare bestämt A-kassan. Ni vet det där som förvånat socialdemokraterna så mycket att förändringar kommer att ske, trots en tydlig valrörelse från alliansens sida att detta var vad vi talade om att vi skulle göra.

Från talarstolen hördes det från Österbergs sida att alliansen "tutat i det svenska folket vilken hög arbetslöshet vi har i Sverige". Kanske är det faktiskt så att människor kände igen sig i den problemformuleringen som gjordes eller är det helt enkelt så att man har kommit på detta alldeles själv. Nu är det snart bara ledningen i socialdemokraterna som inte kommit på detta faktum och helt naturligt har man heller inte några lösningar på problemet. Eller så lägger man fram samma lösningar som man gjort de sista tolv åren. Resultaten är långt ifrån lysande. Om socialdemokraterna vägrar lyssna på oss så lyssna då på Lars Calmefors som säger "Självklart vill vi kunna åstadkomma full sysselsättning med full ersättning. Detta har dock inte lyckats".

vänsterpartiets inlägg innehöll inga lösningar men en oro över att Littorin faktiskt menade allvar och är orubblig. Detta är helt med sanningen överensstämmande. Han är inte orubblig för att "jävlas" med folk, han är orubblig så att även de som står långt ifrån arbetsmarknaden idag ska få en möjlighet till riktiga jobb. Littorin är inte ensam i hans orubblighet på grund av just detta faktum

Ett fungerande nät, en överlevnadsfråga både för företagare och politiker

Det var ett tag sedan jag skrev. Den plenifria veckan spenderade jag hemma där tyvärr tillgång till nätet inte var i funktion. Dessutom fick jag uppleva problematiken med att vara uppdaterad med riksdagen med hjälp av modem inte var en speciellt lyckad lösning. Maskineriet är helt enkelt inte gjort för modemanvändare. Jag kan förstå alla dessa företagare som är aktiva ute på vår landsbygd, som till och med förlorar kunder på att inte ha några alternativ. Vikten av ett väl fungerande nät i hela landet är kan inte nog understrykas. I Vetlanda verkar en lösning vara på gång, tyvärr godkänner inte riksdagen den lösningen för deras datorer. jag får väl helt enkelt ta med mig en IT-Människa hem och be dem göra en arbetsdag hemma hos mig. Efter det lär det nog inte dröja så länge till innan det kommer en lösning, även för oss som bor på landet.
Efter en vecka frånvaro i riksdagen var brevskörden mer än hög. Har nu lyckats gå igenom det mesta. Samtidigt lyssnar jag på den allmänpolitiska debatten som pågår. Den är ibland riktigt het. Imorgon börjar mina intresseområden, utbildning och rättsfrågor. funderar på att slänga mig in i debatten. Kommer tillfället så tar jag det. Annars är huvuduppgiften nu arbetet med justitieutskottet. På bordet ligger bla en hel massa motioner som rör inte minst bemötande och kompetensfrågor både hos polis, åklagare och domare. spännande! Vidare kommer det en hel del som idag berör både riksdag och EU. Hetast just nu är om dömda ska kunna utvisas till sitt hemland för att avverka sitt straff. Huvudanledningen till detta är inte minst kultur och språk. För att kunna återanpassas krävs det att den som vårdar både förstår språk och och kultur. gör man inte det lär det det inte finnas någon chans till att något ska kunna förändras och återfallsrisken är stor. Hur fort detta går återstår att se.

Första gången tiden är ännu inte förbi

Det är många första gången som ny riksdagsledamot. Idag var det premiär för frågestund. 5 statsråd var där för att svara på frågor. En enkel och lättsam form för att driva en politisk fråga. Både från oppostion och majoritet. Hade jag inte haft en skolklass för första gången hade jag gärna gett mig in i frågeleken.

Stackars skolklass, de fick en riktig gröngöling till guide, men roligt var det. Jag hade turen att ha en tjej som inte gillade att åka hiss så när de andra tog hissen fick hon och jag ta trappor som jag aldrig sett förut. Både hon och jag hade en spännande tid att hitta rätt och flera gånger fick vakter tala om att nu var vi på fel ställe. som gammal guide är man van att ta situationen som den kommer. Turen var idag på vår sida så att Ingela Thalen, en gammal erfaren minister tog hand om snacket beträffande den gamla ståndsriksdagen. Vid vissa tillfällen sker det faktiskt arbete över partigränserna.
Imorgon bär det hem till länet. tillsammans med en partikollega ska vi träffa rektorer för rektorsutbildning, skolchefer och ordföringar från hela landet. Ska bli roligt att få berätta om vad som kommer hända med skolan när vi nu har en borgerlig regeringen. Att det blir en skillnad, det lovar jag!

Förvånas inte över att oppositionen förvånas

Ibland kan man ju undra. I valrörelsen talade vi om vad vi ville göra om vi fick makten. (A-kassan torde vara ett av de mer frekventa orden i under valrörelsen) Sedan genomför vi det vi sagt att vi ska göra. Ganska logiskt, eller hur? Det faktum att vi verkligen genomför det vi lovade verka förvåna oppositionen. När jag tänker efter så förvånar det inte mig att oppositionen förvånas, för när genomförde den förra regeringen de löften man utgett i någon av de tre sista valrörelserna? Detta har nu det svenska folket genomskådat och valt en ny regering som genomför det man gått till val på.

Efter en spännande rapport av Fredrik från sitt första toppmöte i EU kom jag hem på kammaren och slog på TVn. Var lite nyfiken hur media tog emot beskedet om att Lena Adelsson-Liljeroth blivit kulturminister. Det lilla jag känner henne är hon mycket sympatisk, kunnig och trygg. Media verkade vara av samma åsikt. Skönt att regeringen åter är intakt. Med Sten Tolgfors som siste man in har vi nu en stabil regering som kommer göra mycket nytta för vårt land. Sten har nog inte idag all kunskap på sina fem fingrar men vad han har är en ödmjuket och lyssnarförmåga som gör att han tar till sig kunskap som finns utanför Rosenbad. Den varan har det varit alltför mycket av de senaste tolv åren.

Gärningsman och brottsoffer - en och samma person

Att vara riksdagsledamot innebår en fantastisk möjlighet att finna kunskap i olika områden. Igår var jag med på ett seminarum där rubriken var "brottsoffer och gärningsman samma person". Visst ligger det något i det. Den första delen handlade om unga människor som utsätts för brott. Statistiken visade tydligt att ca 30 procent av dessa sedermera blir själva gärningsmän. en form av hämnd som de själva blivit utsatta för. Det är inte en hämnd mot den gärningsman som utsatte dem själva för brott utan det kan bli vem som helst. Den första fyllan är inte helt ovanligt att första brottet begås i ren aggression. "Har jag blivit utsatt så ska banne mig någon annan oxå bli det. Polisen som föredrog kunde inte nog understryka vikten av att unga brottsoffer får bli sedda och hörda. Att även de förhörs och får tala om det. Risken är annars uppenbar att det kan gå snett. Jag delar hans åsikt. alltför ofta är det fokus på brottsutövaren och den utsatte lämnas åt sitt eget öde.

Utanförskapet dyrt, inte minst i mänskliga termer

Igår var det dags för den nya regeringen att lägga fram sin budgetproposition. Min egen nyfikenhet bestod till mestadel av vad som skulle vara med redan i första budgeten och vad som fick vänta. Några nyheter tog jag för givet inte skulle komma. Det skulle ju vara ett svek mot alla de väljare som valt bort en regering utan lösning till massarbetslösheten.
Jag blev inte besviken. Anders Borg lade fram en budget som helt mötte mina förväntningar. Trots Nuders försök att ständigt prata om andra ministrars tillkortakommande kunde vår nya finansminister ständigt påpeka att detta är en budget som i första hand ska leda till att fler människor kommer i arbete.
Nuder talade oxå om det dukade bordet. Ett bord som enligt socialdemokraterna skulle vara dukat så alla var med. På den gästlistan var inte den över miljonen människor som inte har ett arbete med. Jag tror stenhårt på att gästlistan kommer utökas radikalt de närmaste åren.

Pär Nuders självgodhet är inte liten trots att han är den finansminister som gjort utanförskapet ännu större och att inkomstklyftorna bara ökat de sista åren. Detta inte på grund av stora skillnader i löner utan helt och hållet på att folk inte har något arbete att gå till. Dessa verkar Nuder helt glömt bort, vi har det inte. Dessa klyftor kostar inte bara i ekonomiska termer utan oxå i mänskliga. Den sistnämnda i många fall det viktigaste.

Ombytta roller blir svårt för Persson

Idag var det den första partiledardebatten efter riksdagens öppnande. Det var Fredrik Reinfeldts första debatt som statsminister. Det klarade han med glans. Persson, inte riktigt lika van vid den kortare taltiden, förbrukade sin tid när ännu tre partiledare var kvar. Om detta var planerat eller bara orutin i hans nya position, vet inte jag. Ombytta roller kan bli svårt för Göran Persson att klara av i många sammanhang.

I Göran Perssons anförande handlade det mest om alliansens och moderaternas förslag, inte vad han själv ville göra. I hans analys av valresultat kunde man nästqan tro att det enligt honom var lysande. Trots ett valresultat som inte varit sämre sen den allmänna rösträtten kom till. Anklagelselsen om en enpartiregering fortsatte trots att det är uppenbart att Sverige har valt bort en enpartiregering och valt en trepartiregering.

Det var befriande att istället höra Fredrik tala om att Sveriges befolkning har valt bort förnöjsamhet, Göran Persson och utanförskap. Man har valt en Alliansregering. Ett svenskt folk som valt inkludering kontra utanförskap, högre kvalite i vården skolan och omsorgen och en regering som kommer se till att Sverige får ett rättsväsende värt namnet. Som ledamot i justitieutskottet ska det bli mig ett nöje att få vara med och se till att så blir fallet.

Äntligen en borgerlig regeringsförklaring

När Fredrik idag deklarerade den nya regergeringsförklaringen kändes det mer än bra. Allt det som så många av oss pläderat för i valrörelsen finns nu möjlighet för att faktiskt kunna genomföras. Härligt! I regeringsförklaringen var det inte några överraskningar vilket ingen av oss varken förväntade eller ville. Den politiken som vi gått till val på har medborgarna klart gett oss ett mandat att genomföra vilket också kommer att ske. Prioritet nummer ett är fortsatt att bryta den utanförskap som över en miljon människor i vårt land upplever varje dag. Samtidigt kommer fler elever att få de kunskaper de har rätt till, fler och synliga poliser på stadens gator och torg och vård när du behöver den. Förväntningarna är stora men vi kommer klara det!

som att börja första klass

Den sista veckan har varit mer än omtumlande. Promenaden in till öppnandet av riksmötet var stort. Ett folkvimmel, livgardet på plats och pampig musik. Väl inne i plenisalen med kungafamiljen placerad längst fram, tal av kungen och framförandet av nationalsången, var det inte långt kvar till glädjetårar. Ett livs ögonblick!

Ett historiskt ögonblick var det oxå idag när Fredrik Reinfeldt valdes till Sveriges nya statsminister. Spänningen är stor inför morgondagen då han ska presentera den nya regeringsförklaringen och de nya statsråden. Det är säkert en hel del i detta hus som nu går och väntar på ett telefonsamtal. Vilka de utvalda blir vet ytterst få.

Jag känner mig stolt

Var alldeles nyss inne på valmyndighetens sida. Där kan jag läsa "invalda ledamöter till riksdagen". Jag är en utav dem. Ska inte sticka under stol med att jag känner mig stolt. Nu gäller det att leva upp till det förtroendet. I Vetlanda får jag många klappar på axeln och massor av lycka till, både från väntat och oväntat håll. Det känns skönt att ha det stödet i ryggen när jag äntrar min plats i riksdagen.

Nu börjar det verkliga arbetet

Vilken valkväll! tillsammans med mor och dotter åtnjöt vi varma, nyfiskade kräftor från stugsejouren som Jessika och jag hann med. Desserten blev mer än god, ett fantastiskt valresultat som jag så gärna hade önskat men inte riktigt vågat hoppas på.
Telefon, sms och mailservrar har gått varma sedan dess. Inte minst alla glada tillrop som man möts av. En underbar känsla att få känna sig som vinnare, att ha gått i mål, att många med mig känner att det lyckades!

Efter det att radio Jönköping ringt upp tidigt på morgonen kunde jag riktigt förstå vad som hade hänt. (För vissa går det lite långsamt). Trots en enorm glädje har jag dock en sorg som slog hårt i morse. Det var insikten om att den personen som hade varit allra gladast idag inte är med mig längre. Min största supporter, min målvakt, min pappa. Jag hoppas vid gudarna att han är med även fast jag inte kan krama honom, hans närvaro är ändå stark.

Hur jag ska tacka all människor som hjälpt till under resans gång vet jag inte hur jag ska lösa. Varför inte börja här och nu och tacka alla Er som följt och stöttat mig under resans gång. Stort tack! Nu börjar det verkliga arbetet. Jag hoppas ni är med då oxå!

Nu är det upp till väljarna

Efter något hektiska dagar så här i valspurten är nu min ständiga följeslagare, barbordet, inställt i källaren. Tillsammans har vi stått på många torg ute i länet och fått möjlighet att träffa väljare, härligt!
Finalen gjordes utanför stadshuset i Vetlanda. Vi var många moderater som tog upp kampen om de osäkra väljarna. Ett myller av politiker, musiken "Jag vill oxå byta statsminister", ballonger och tårta och kaffe gjorde att stämningen var på topp. Det kändes skönt att med många partikamrater få göra en så härlig avslutning på hemmaplan.

Väl hemkommen slår jag på TVn och där ser jag en Fredrik som inför Västerås medborgarna, levererar svar efter svar som är svåra att motstå!
Hur det går imorgon är mer än spännande. Vad som känns skönt är jag och många med mig, har gjort vad vi har kunnat för ett maktskifte. En förändring som är så viktig för vårt land. Nu är det upp till väljarna.

Har du inte bestämt dig än så resonera så här. 12 års maktinnehav är mer än nog för ett land, oavsett partifärg. Det behövs nya krafter!. I årets val har vi med Alliansen en klar laguppställning som gillar varandra och kan regera från dag1.

Nu ska jag tända brasan, läsa tidningen och njuta av min dotters sällskap, det var alldeles för länge sedan.

100 timmar till ny regering!

Idag klockan 16.00 gick startskottet, 100 timmar kvar tills vallokalerna stänger och tills vi har en ny regering. Kom igen nu, nu lägger vi i sista växeln och gasar lite till! Jag tipsade igår om MUF:s vallåt, här kommer ytterligare en låt som presenterades idag vid spurtkampanjen. Lyssna, digga och kampanja!

Håkanföretagare, både hjälte och socialarbetare

Med hjärtat på rätt ställe...


Håkan är en av fyra delägare i ett företag med 15 anställda inom verkstdsindustrin. Jag hade den äran att få en timme med honom, trots en arbetsdag som bestod av minst 12 timmar för att vardagen i företaget skulle gå ihop. Vi skulle egentligen pratat lärlingsutbildning för unga människor som inte har ett fotfäste i varken arbetslivet eller skolan. Vi hann med det oxå men framför allt kom mötet att handla om arbetsgivaransvar.

Ämnet kom upp då jag frågade om varför han var så mörk under ögonen. Svaret blev att helgen hade gått åt till att plocka upp en av hans anställda utanför ICA-butiken, och en fortsatt oro för mannen. Mannen var kraftigt berusad och var en fara för både honom själv och andra. Människor omkring ringde med automatik till Håkan, inte till polis eller ambulans. Bara det talar sitt tydliga språk. För både Håkan och människor på orten vet att det är Håkan som tar ansvaret och bryr sig. Helgen för den anställde spenderades på sjukhus. Håkan hämtade upp honom på måndagsmorgon. Körde honom hem, handlade mat på vägen och såg till att räkningar för bostad och annat betalades. "Hemlösa arbetstagare är inte bra".

Det finns inte skrivet i någon lag alls om ett sådant ansvarstagande, för Håkan är det en självklarhet att finnas till när det behövs. Att måna om ens personal, att vara medmänniska. Jag tror att det är nödvändigt att vi med en ny regering inte bara ändrar villkoren för företagarna utan oxå ändrar attityden till våra företagare. Flertalet bidrar inte bara med arbetsplatser, tillväxt och pengar till statskassan, utan oxå ett mycket stort bidrag på den mänskliga sidan. Det glöms tyvärr alltför ofta bort i debatten när jag hör socialdemokraterna diskutera våra företagare. För mig är Håkan inte bara en hjälte utan oxå en fantastisk socialarbetare.

Perssons bufflighet ingen framgångsfaktor

Idag har jag imponerat på min dotter. Lyckats med konststycket att ladda ner MUF´s vallåt till att bli min ringsignal i mobilen. Hur länge jag kan imponera på henne är väl bara en tidsfråga men jag rekommendera låten, den är bra! Låter det ringa extra länge om motståndarlaget är i närheten. Lyssna på låten här

Att det är slutspurt och spänningen håller i sig in på mållinjen är det ingen tvekan om. Att unga människor har eller kommer att göra klara val två block emellan är också tydligt. Även där man minst anar det. (Mina fördomar har jag kvar) Jag var nämligen och besökte Ädelfors folkhögskola som har sina rötter i den röda rörelsen. Mina förhoppningar var väl inte jättestora men efter 45 minuter med en nära dialog och många bra frågor gick det inte att ta miste på vad applåderna gav uttryck för. Efter passet var det många som kom fram och tyckte att det hade varit roligt och intressant men inte inte minst var det ett flertal som inte kunde låta bli att ge uttryck för de förakt man kände för Göran Perssons arrogans, bufflighet och oförskämda uppträdande. Deras respekt för Fredriks sätt att resonera, bete sig och inte minst hans ideér var stor och för många var Fredrik och de nya moderaterna det självklara alternativet för dem som för så många andra unga människor. Bufflighet och arrogans är definitivt inte en framgångsfaktor här. Förhoppningsvis gäller det oxå i vuxenvärlden!

Kalendarium vecka 37

Vi går nu in i slutspurten, en vecka kvar tills vi vet om Sverige får en ny regering med framtidsanda! Lägger upp mitt kalendarium, det är några hållpunkter men för det mesta kommer jag vara ute och jobba varje vaken timme var det än är kampanj.







Måndag:

• Debatt Ädelfors, fm
• M-golf, Eksjö
• Arbetsutskott, Barn- och Utbildningsnämnden

Tisdag:

• Vaggeryd, kl. 9.00
• Regionförbund, Gislaved
• Partiduell, Ekenässjön

Onsdag:

• Eksjö, 10-12
• KS-möte

Torsdag:

• Habo, kl. 14.00
• Nässjö

Fredag:

• Sävsjö, kl. 10-12
• Värnamo, kl. 14-15.30
• Forserums marknad
• Nattvandring + polisåkning tillsammans med Folke Solheim, kl. 16.30

Lördag:

• Kampanj Vetlanda

Söndag:

• Hårt arbete in till det sista... därefter kommer belöningen, NY REGERING!

Rullskidor eller löparskor, en ödesfråga

Idag har jag gjort något som jag aldrig gjort förut, jag har åkt rullskidor. Jag älskar att åka längdåkning och har länge funderat på att få göra detta även när inte snön finns, idag blev det av. Efter några stapplande stavtag och en omkullåkning kändes det bra. Det skulle inte förvåna mig om ni i framtiden kommer få se mig på ett par rullskidor istället för i löparskor.

Varför det blev av var på grund av Vetlandadagarna. Ett arrangemang som måste slagit sitt rekord i antalet besökare, antalet medverkare och inte minst i gemytlighet. Det fantastiska vädret gjorde säkert sitt till. Fullt av folk av alla dess slag som kunde gå runt och besöka massor av föreningsstånd, köpa hamburgare av Nävelsjö Bandyklubb, eller som jag, njuta av ärtsoppa serverat av Lottakåren. Underhållning var det inte heller någon brist på. Räddningstjänsten som med en aldrig sinande kö hissade upp barn i skyliften, buggdans på parkeringen, en gospelkör som spred glädje över hela fältet. Lägg därtill vårt lokala favoritband, "Cover Funkers", som ständigt underhåller och roar oss i Vetlanda, det kan knappast bli bättre!.

När jag stänger av bloggen för idag känns det gott i hjärtat. Alla de möten, alla de samtal och den stämning som jag idag möttes av idag värmer. Mitt tack går till alla Ni som ordnat denna underbara dag!

Rättsväsendet måste stå på brottsoffrets sida

Mitt första möte idag var Kerstin, Bengt och Alexandra i Sävsjö som alla är brottsoffer. Deras företag blev utsatt för inbrott när deras dotter Alexandra, möttes av oönskade gäster när de höll fest i familjeföretagets lokaler. Alexandras vän Jakob fick sina tänder utslagna, Bengt möttes av glassplitter på morgonen och Kerstin har fortfarande svårt att sova på natten.
Trots en utförlig beskrivning om vilka förövarna var, vilka människor som skulle kunna vittna om vilka förövarna var, valde polisen att lägga ner undersökningen.

I denna historia finns bara förlorare. Gärningsmän i yngre ålder som fortsatt kan utöva kriminella handlingar utan att vuxenvärlden säger ifrån. En pappa som tappat allt förtroende för rättsväsendet, och sist men inte minst, en ung man som med sina utslagna tänder, varken kommer kunna sova gott på natten eller en känsla om att han har ett Sverige som står på hans sida.

Risken är uppenbar att pappa Bengt tar lagen i egna händer och att unge Jakob väljer att hämnas på egen hand.

Det känns tryggt att möta eleverna i en enad Allians!

Oj! vilken dag! Efter sju klassmöten och två riksdagsdebatter på Vetlandas gymnasium är jag både trött men framför allt upplivad.

I klassrummen möts jag av intresserade elever som ställer frågor på sin spets. I debatterna känns det mer än tryggt att tillsammans med mina tre Allianskamrater, känna en gemenskap och en samsyn hur vi vill förändra Sverige. Inte minst vad det gäller möjligheten att fler ungdomar får arbete, hur fler elever ska få de kunskaper man har rätt till och att det måste löna sig att arbeta även för studenter. Kartellen S, V och Mp kunde inte en enda gång ge ett enat besked vill våra elever, det kunde vi.

mormor är minst lika viktig som en tennisträning

Idag tog jag förmiddagen till en "Time-Out" i valrörelsen. Något sa mig att möta verkligheten, utan media, utan utspel, är viktigt. Det är så lätt hänt att du tycker mycket utan att veta hur det verkligen är. Att utfästa löften som inte har en förankring i vardagen för de människor som det verkligen berör.
Mina egna erfarenheter vad det gäller vården för våra äldre sträcker sig inte längre än besöken hos mormor och farmor. Båda dessa underbara kvinnor lämnade mig för snart tio år sen, hur det ser ut idag visste jag inte så mycket om.

Mitt möte med de äldre i Nässjö idag gav mig många tankeställare. Båder ur personalens och de äldres perspektiv. En sak vet jag dock att åldras är inte alltid vackert vid första anblicken. Du är beroende av att andra hjälper dig med blöjor, du blir tvättad likt en baby, den enda som frågar hur du mår under hela dagen är hemtjänsten, som under den tid man matar, bäddar sängen och sätter på dig kläderna för dagen, ställer de frågor som är så viktigt för oss alla. När jag ställer frågan till Asta om hur ofta hon träffar sina barn och barnbarn blir svaret "De har ju så mycket med sitt eget liv så mig har de inte tid att träffa". Det känns som en kniv i hjärtat och det första jag gör efter besöket är att ringa till min mamma. Min mamma, som likt Asta, har gjort allt i hennes makt för att hennes barn ska färdas väl.

Vi i Alliansen är överens om att våra äldre måste få den värdighet man förtjänar efter ett långt och arbetsamt liv. Många får det men långt ifrån alla. Djurskyddslagen säger att djuren ska få komma ut varje dag, en sådan lag finns inte för våra äldre. Det är på tiden att den infördes. Det är också på tiden att vi barn till våra föräldrar, som gett oss så mycket, ger tillbaka mer till våra föräldrar. Att vardagspusslet är svårt att lägga för oss i mitten av livet är ingen nyhet. En lättnad vore om vi för rimliga kostnader skulle kunna få hjälp i våra egna hem och därmed kunna spendera vår lediga tid att i större utsträckning kunna vara en del av våra föräldrars vardag. Att våra barn fick träffa sin farmor och morfar var en del av deras vardag.

Att åldras är inte vackert vid första anblicken. Huden är skröplig, naglarna är blå och benen är svullna. Under tiden tvätten är gjord, kläderna är på plats och håret är kammat så är Asta en fantastiskt person. Hennes levnadsöde skulle räcka till en hel roman. Min sorg är att inte fler får höra hennes historia, att inte hennes barnbarn kan berätta den, att inte fler för Astas talan.

Jag själv, och inte minst mitt barn, är lyckligt lottade. Mormor är en del av vår vardag. Hon är dessutom mer än pigg och när det ringer vid halvniotiden på söndagsmorgon vet jag vem som ringer. Innan dess har hon haft en hel del aktiviteter. För min dotter har detta inneburit att hon har fått mormors berättelse berättad av henne själv. Att ha rynkor och krämpor är inte konstigt. Att mormor är minsta lika viktig som en tennisträning. Att bakom en gammal kropp finns det fantastiska livsöden som vi måste ta med oss.