En variationsrik dag idag!
Ibland kan jag inte annat än tänka på vilken mångfald jag får uppleva i mitt uppdrag som politiker. Idag har jag mött människor på torgdagen i Vetlanda (en underbar företeelse), haft ett möte där vi diskuterade inför en ansökan om en utlokaliserad utbildning med Jönköpings Högskola. Utöver det har jag också deltagit i en debatt i Rädda Barnens regi om hur vi gör för att barnen i vår kommun ska färdas väl. En dag som denna tycker jag visar tydligt, att vara politiker aldrig är tråkigt (med undantag för vissa högar med papper att gå igenom kanske...)!
Dagen startade ändock med en intervju med Vetlanda-Posten . Det var inte jag som var huvudpersonen i det här fallet, istället var det Frida som gjorde sin prao på två veckor hos mig i våras. Hon går ut Barn- och fritidsprogrammet nästa år och idag gjorde hon sin final av sin praotid. Jag varken kände Frida, än mindre hade kunskap om hennes politiska hemvist (...det vet jag inte idag heller för den delen) men veckorna med Frida var en lärorik och spännande tid.
När första glädjen över att blivit vald som politiker att få vara handledare för en ung kvinna lagt sig, började oron över hur jag skulle kunna reda ut detta komma. Fördomarna över att politik bara består av möten infann sig snabbt. Här begick jag ett misstag. Frida visade sig vara både frågvis, nyfiken, ett bollplank på resan och dessutom mer än duktig på att ta fram både bakgrundsmaterial och snabbt läsa in viktiga argument inför möten. Tack vare henne fick jag till exempel en vändning i ett ärende. Både hon och jag var mer än nöjda på vägen hem.
Frida klarade sitt första möte med pressen med glans. Utan ha den minsta rättighet till det, kände jag mig stolt. Det viktigaste jag ändå har lärt mig av Frida är nog att unga människor har ett intresse för politik. Kanske skulle alla elever praktisera hos politiker, eller varför inte att alla politiker ska praktisera hos en elev? Min ambition beträffande Fridas praktikplats var inte bara att visa henne på hur spännande det är att vara politiker utan också att politiken berör henne, hennes framtid och Fridas nära och kära. Har jag lyckats här blir jag glad. Om hon sen röstar på Nya Moderaterna och till och med skulle ge mig hennes personkryss, skulle jag bli överlycklig! Ett större förtroende än så kan man faktiskt inte få.
Imorgon ska jag ringa till Frida och fråga om hon blev nöjd med artikeln, jag hoppas det, det är hon värd!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar